Är. Så. Jävla. Trött. Lever verkligen på gränsen till förintelse. Är så otroligt tacksam över det kommande lovet. Ska bli skönt att kunna sova mer än fem timmar per natt och inte gå upp så tidigt och ha energi till att vara glad och trevlig! Är ju tyvärr för tillfället bara en känslig och skör liten klump vars enda energikälla stavas koffein :/ Det värsta är att jag, när jag blir trött, struntar i allt. Har t.ex två st prov de två kommande dagarna som jag verkligen skiter i??? Alltså det finns liksom ingen energi till att bry sig, även fast jag vet att jag kommer vara asbesviken på mig själv om det inte går bra. Så jävla konstig e man?